För några dagar sedan fick vi hem en sele på posten helt gratis från en tjej i en mycket trevlig grupp på facebook (HUR SNÄLLT!?), en hurtta y-sele i minsta storleken som vi hoppas ska passa henne snart. Den var nämligen liiite stor så någon dag senare åkte vi in till stan och införskaffade oss en mindre sele att ha sålänge samt hennes första egna dog tag med hennes namn och mitt nummer på. Däremot var hurttaselen absolut godkänd trots sin lite för stora storlek sa Hedda, hon lade sig till rätta med selen på hos storebror Hampe och sov en blund. Fantastiska små sheltiebarn. <3 Mattehjärtat bultar hårt i bröstet när en ser sånt här.
Ja, namnet blev till slut Hedda. Det hade på nåt vis följt med oss sedan start och hon lyssnar så fint till det. För några dagar sedan fick vi hem en sele på posten helt gratis från en tjej i en mycket trevlig grupp på facebook (HUR SNÄLLT!?), en hurtta y-sele i minsta storleken som vi hoppas ska passa henne snart. Den var nämligen liiite stor så någon dag senare åkte vi in till stan och införskaffade oss en mindre sele att ha sålänge samt hennes första egna dog tag med hennes namn och mitt nummer på. Däremot var hurttaselen absolut godkänd trots sin lite för stora storlek sa Hedda, hon lade sig till rätta med selen på hos storebror Hampe och sov en blund. Fantastiska små sheltiebarn. <3 Mattehjärtat bultar hårt i bröstet när en ser sånt här. Idag har vi haft kloklipp och pälsvård på schemat. Hampe tog det med ro och vi har i stort sett bara lite borstning i manen kvar. Hedda däremot är som en liten vessla idag så vi får nog ut och använda valpenergin lite innan vi sätter oss med henne och tränar hantering. Hon fick iallafall glatt följa med matte på möte idag, hon låg stillsamt i sin väska och sov medan matte pratade med främlingarna. När jag sedan öppnade väskan hoppade hon ut och hälsade på främlingarna som ett litet ljus följt av deras "Awww, valpfluff.. vill ockå haaaa!". Jag kontrade med att hon var inte lika söt igår kväll när hon beslöt sig för att måla tassavtryck med sitt bajs i hela lägenheten ;) Nu ska vi passa på att ta oss ut innan det börjar regna i staden, tjingeling!
0 Kommentarer
I morse kände kroppen verkligen av födelsedagsfirandet vi var på igår. Min kära mor fyllde 50 år och hade kalas med underhållning (en skicklig trollkarl - så kul!), mat och musik. Trots detta var husse uppe innan matte ens vaknat och rastade både Herr Blå och valpis. Snacka om skönt att kunna dra sig sådär på söndagsmorgonen! Eller ja, iallafall i någon halvtimme. Sen vart det bara att gå upp, vi hade nämligen städdag, agilityhinderframplock (ja, vi kan låtsas att det är ett existerande ord) och fri träning inplanerat på klubben idag. Sheltiebarna fick stanna hemma med husse. :) Väl framme på klubben högg vi tag i städningen rätt snabbt. Konkade hinder, gick med skottkärror, stampade ner jordhögar på planen, tömde soptunnor, tog in presenning m.m. Vädret var verkligen på vår sida idag och min trötthet blev som bortblåst när solen tittade fram. Efter städningen bjöd klubben på tårta och sen fick alla träna fritt på plan. Jag tog det mest lugnt i solen, spikade ihop en trasig stol, ringde husse för att höra hur det var med sheltibarna och minglade ibland. Vi var så mycket fler på städdagen än vad vi brukar vara - vilket var så fantastiskt att se! Glada, positiva och omtänksamma hundmänniskor - finns ju inget bättre!? Hampe är förresten så himla vacker nu när våren börjar knappa in. Hans päls är så mysig och inte överdrivet fluffig som den blir på vintern. Imorgon måste jag också eventuellt in till Växjö och införskaffa en sele till valpis. Halsband gååår ju inte att ha (som ni kan se på bilden nedan - stort och dumt), vi var inte beredda på att alla selarna vi införskaffat innan hon kom hem skulle vara för små, attans! Får nog gå på kattavdelningen och köpa sele. ;) Men visst är hon väldigt fin i den lila färgen!?
Det har snart gått en vecka sedan vi hämtade hem vår lilla häxa/raket/monster/vessla/skräp/skrutt/donna. Ja, hennes smeknamn fylls på mer för var dag som går, men det här med ett tilltalsnamn tycks vara väldigt svårt. Ena dagen ser hon ut som en Hedda (Hedvig), andra som en Hydra och tredje som en Helvi. Det är alltså dessa namn vi velar mellan. Kommentarer om vilket namn som passar henne bäst mottages också. Är hon en Hedda, Hydra eller Helvi? :)
Bortsett från namnförvirringen vi känner kan jag meddela att valpen känner sig redan hemmastadd sedan några dagar tillbaka och jäklar vilken energi hon har! Hon fnattar runt, kampar med leksaker (och fingrar om hon får tag på dessa), gör lekinviter och har sig - fullt ös! Hon sover nätterna igenom, har börjat pipa när hon behöver bajsa (kisseriet kommer nog också inom sin tid) och hon har börjat springa fram och hälsa på våra valpnyfikna besökare. Hampe har (som väntat) smält mer för henne och det är helt fantastiskt roligt att se hans positiva beteendeförändringar. Hans ökande ljudande som jag berättade om i förra inlägget har redan blivit bättre, han visar nu ibland genom att komma och dutta på matte eller husse istället. Han har börjat tugga mer tjurmuskel hemma och vi kan numera ge honom mat två gånger om dagen utan problem, vilket har varit ett tuff mål att försöka uppnå under en längre tid. Igår gjorde han lekinviter till valpen och hon hängde förstås på. De fnattade runt och lekte tafatt i lägenheten medan matte och husse skrattade så de nästan grät. Det var längesedan jag såg Hampes ögon lysa upp sådär i en leksituation, han känner sig endast sådär trygg i lek när han leker med andra shelties och han riktigt väntar på att valpen ska ta initiativ att jaga honom istället för att vara på, på, på. Valpen ser också mycket trygghet i Hampe men vågar ändå ta egna initiativ när Hampe tvekar. Mitt val att fortsätta med denna ljuvliga och härliga hundras känns också som en starkare självklarhet nu när det går minst lika bra i praktiken som i teorin när jag funderade på hund nummer två. Nu ska vi göra oss i ordning för en liten familjepromenad, valpis ska få åka väskan (som hon för övrigt tycker om och gärna lägger sig ner i när vi går - lägger bild nedan, kan verkligen rekommendera den till valpar under 5kg) och Hampe ska få träna lätt dog parkour med husse och matte. :) Tjingeling! Många har frågat mig om hur Hampe hanterar att valp har flyttat in och vad han tycker om henne (ja, hon har fortfarande inget namn). Jag måste först och främst säga att jag är imponerad över Hampes inställning och sätt att behandla valpen, trots att jag egentligen inte tvivlat på att det inte skulle gå, då skulle jag inte köpt oss en valp från första början. Det går bara bättre och fortare än vad jag trott från början.
Hampes känslor för valpis varierar lite. Hon vill leka med honom, gör lekinviter och vill gärna ligga och sova hos honom. De första två är kul och han har börjat bjuda till, men att ligga och sova hos honom - i hans hus!? Näääe, det där huset är en valpfri zon. Detta väljer han att berätta genom att lagom högt uttrycka sin klagan och sedan inväntar han matte som då kommer till undsättning och lockar bort valpis. För er som har sett filmen Shrek: tänk er att Hampe är en söt version av Shrek och valpis är Åsnan, hon är lika envis. Lite den relationen har de, men en märker tydligt att Hampe smälter mer och mer för denna lilla valpatös för var dag som går. Han gjorde lekinviter till henne igår kväll och jag kan utan svårighet se hur de i framtiden leker ta fatt med varandra på skogspromenaderna. Min uppfattning är också att Hampe har blivit mer observant sedan hon flyttade in. Han ljudar mer när folk kommer hem till oss och han har börjat larma oftare när posten kommer (vi har brevinkast). Jag tror det är en vanesak - men också att han tar på sig larmuppgiften lite mer nu när matte faktiskt har en bebis att hålla koll på också. Matte kan omöjligt göra allt samtidigt, åh du smarta, fina Hampe. Jag förstår att många tänker "Fy så irriterande" och ja, det är det ibland om det händer plötsligt och jag rycker till med ett glas saft så jag får saft över halva mig. Men jag är så glad att han tar plats och hjälper till på hans egna vis, han känner sig delaktig helt enkelt. Det är dem tankarna jag rotar fram när jag muttrande hänger upp hoodien dränkt med saft på tork. Vi får trots allt bara post en gång om dagen och det kan jag leva med tills han anser att valpis kan ta hand om sig själv bra nog så matte kan hålla bättre koll igen. ;) Han är helt fantastisk, den där blå. Lilla häxan hade inte kunnat få en schysstare storebror heller för den delen. Jag ser en vänskap byggas upp från grunden och det är en helt fantastisk grej att få bevittna och studera. ... och vi är så förbaskat glada i henne allaredan! Tror hon lagt en liten förtrollning på oss. ;) Här är hon: Sheltiebeautys Bellatrix Lestrange! (nu förstår ni förhoppningsvis vad jag menar med häxa!) Tilltalsnamn har hon inget än och jag tror vi får ge det några dagar, Hampe hette trots allt "lille fisen" i flera dagar innan han fick sitt namn. Hon är för övrigt en rätt liten tös, men med en attityd som heter duga! Resan hem igår gick bra. Ingen kissolycka och inget illamående. Lite svårt att sitta still hade hon i början men sen gick det bra - sålänge hon fick ligga tätt, tätt mot mattes bröst och hals.. Mötet med Hampe var också fint, valpis fick vänta utomhus tillsammans med husse och Louise medan matte gick in och hämtade Herr Blå. Väl ute nosade de glatt och lugnt på varandra, sedan gick Hampe iväg och började nosa på buskarna och kissade en skvätt. Det var lite som att de träffats innan och det blev ingen big deal av det. Jag är så stolt över dem båda, vi kunde inte fått en bättre start enligt mig. På kvällen var valpis lite trött, men det hindrade inte henne från att leka med Hampe och jaga hans svans runt, runt och runt husse på golvet. Hampe tyckte också det var jättekul förstås, han kunde ju lätt springa ifrån henne! Men när lilla häxan bytte håll, nehe då! "Inte kan jag jaga den lilla.." tänkte Hampe medan han stannade upp, buffade och kollade frågande på na om hur de nu ska leka. ;) Vi rastade henne runt halv tolv-tolv tiden igår kväll och imorse runt sju ville hon ut och kissa igen, det pep hon bestämt. Verkligen helt okej tid där emellan och inga olyckor under natten heller! Sedan vart det frukost och gos. Hon bajsade ute för första gången idag också, doooktig! Idag har vi listat ut att hon springer gärna runt fötterna som en liten vessla för att sedan kunna hoppa PÅ fötterna och attackera strumporna så det är bäst att se upp vart en har sina fötter. ;) Mycket bra balansträning för oss tvåbenta!
En annan favorit är hennes kampintresse! Är inte van vid en hund som gillar att kampa sådär - men jag kan absolut vänja mig. Ooooja att jag kan! Det skall kampas med mycket! Att springa fort rätt genom lägenheten, landa på filten för att kampa med den och sen döda den är ju hur kul som helst, wihoo! Nu blir det ut på promenad med Hampe (valpis får stanna hemma med husse), sen ska vi nog ta en powernap. Det tar på krafterna att ha valp, men ack så mysigt det är! <3 Yes! Imorgon kör vi! Vi ska hämta hem valpis och jag är helt till mig. I torsdags ringde uppfödaren och det blir en trefärgad liten häxa (ni kommer förstå varför jag kallar henne häxa sen) som ska komma att bli vår nya familjemedlem. Hon är den valp jag varit mest intresserad utav hela långa resan. Tuff, framåt och glad i lek! Både jag och uppfödaren ville vänta till efter besiktningen innan vi bestämde oss helt, i torsdags ringde hon och berättade att alla valpar var U.A. Glädjetårarna jag producerade efter det samtalet hade nog kunnat bringa liv åt även den mest vissna lilla växt i hemmet. Jag var så pirrig i magen och glad att jag virrade runt i nästan en hel kvart inne på ICA utan att lägga en enda vara i korgen. Ni förstår, jag har väntat på det här i över två år och det har funnits en del motgångar i det här med att hitta hund nummer två, speciellt när jag sökte vuxen omplacering främst också. Det är svårt att förklara hur förbaskat jäkla värt det har varit att vänta. Det var meningen att vi skulle ha valp helt enkelt, för där är hon. Vår efterlängtade familjemedlem. Jag ser verkligen fram emot vad vi ska hitta på tillsammans i framtiden! Idag har jag för övrigt stirrat runt som en yr höna i lägenheten för att förbereda och storstäda. Allt som går att valpsäkra är valpsäkrat (förutom skorna - hon får gärna tugga sönder mina gamla skor så jag måste köpa nya för jag är sämst på att köpa nya), Vi har också packat en valpväska, lite som om vi vore gravida i nionde månaden och behöver ha en babyväska redo.. haha! Nu är det dags att lägga telefonen på laddning, nattkissa hunden och slå mig ner framför en film för att senare försöka sova. |
sheltieship
Jag som driver bloggen kallas för Mai och är en 24-årig individ bosatt i Småland. Mina intressen är bland annat diverse som rör ämnet hund, hobbyfotografi, grafisk design, djur och andra små saker som gör livet gött att leva! Framför allt handlar bloggen om mina två shelties Hampe och Hedda, läs gärna mer om oss om du är mer nyfiken!
Bloggens namn kom till genom att mixa de två fina orden sheltie och friendship. Här på SHELTIESHIP kan du bland annat följa vår vardag i både bild och text, läsa om träningar, Hampes framsteg, Heddas uppväxt, foder, kreativitet & design, mattes hundrelaterade tankar och våra sprudlande små äventyr! KONTAKT:
@Sheltieship på instagraM
ARKIV
Mars 2017
INNEHÅLL
Alla
|