Hundägare kallar de fyrbenta för sina barn. Hundägare skämmer bort sina hundar. Vissa av ren kärlek. Vissa berikar dem och vissa ger hunden ett aktivt liv. Det finns många olika sätt att visa kärlek på, förstås, men ni fattar poängen. Kärlek.
Samtidigt kan jag se ägare, som älskar sina hundar så otroligt mycket, vara respektlösa mot deras pälsklingar. Ja, alla kan ha en dålig dag och det är inte det jag vill belysa, jag gör själv misstag precis som andra. Jag försöker endast få fram min subjektiva bedömning utav vad jag sett både på klubbar, i vardagen och faktiskt - bland hundbekanta, som jag förstås både uppskattar och tycker om.. Kanske skriver jag detta på ett framfusigt och fladdrigt sätt. Jag hoppas däremot min poäng med det hela når fram, även om jag inte fått i mig frukost eller morgonciggen än.
Vad är det jag sett som får mig att ifrågasätta hundägares respekt men inte kärlek?
Jo... Jag ser (oftast på sociala medier) hundägare som tränger sina hundar och nästan bokstavligen kväver deras hundar med att fysiskt visa kärlek. Kramar, pussar, kel. Det finns hundar som inte vill kela hela tiden (och de som tvingar till sig kel förstås ;)), det finns hundar som vill bli kliade på rumpan och inte bakom örat och försöker visa detta genom att flytta deras kropp i position att rumpan är lättåtkomlig för människan. Det finns hundar som vill ha en liten klapp på bröstet men inte mer. Det finns hundar som inte gillar att kramas eller bli pussade på. Ändå (lik väl förbannat) ska hundägare tränga och tvinga sig på sina hundar. Lägg av. Låt hunden kunna bestämma själv om den vill kela eller inte.
Jag, som den aspie jag är, har mina dagar då närkontakt gör mig illamående och väldigt ångestfylld, en för lång kram kan vara outhärdlig. Det är inget att leka med. Är då hunden en sådan hund som går in i en passivitet istället för att visa att "nu är det jobbigt" genom att försöka gå ifrån, är det otroligt svårt för hundägaren att ens se om hunden mår dåligt. Om en har en hund som visar tydliga signaler när den inte vill någonting är det inte så svårt att märka detta och bara låta den gå, men ta mig tusan så finns de där hundägarna som likväl förbannat(!) håller kvar den stackars hunden! Varför!? Detta är ett praktexempel på respektlöshet mot hunden, jag tycker absolut att den blir behandlad fel.
Någonting annat jag också lagt märke till är vissa hundträningsmänniskor som pushar sina hundar över gränsen. Ett exempel: Hund är trött och orkar inte köra mer agility så den går och lägger sig -> ägare vill träna mer -> ägare tvingar hund att köra mer -> hund presterar inte lika bra -> ägare blir irriterad -> hund blir illa berörd och vågar kanske inte visa att den är trött nästa gång för "det hjälper ändå inte" och kan också gå in i en passivitet där den inte gör någonting alls. Samma ses inom lydnad och andra sporter också, men agilityn kändes som ett enklare exempel. En behöver inte alltid pusha hunden till den grad att den inte ens orkar gå efteråt, då har ägaren verkligen övertränat stackarn. En trött och nöjd hund ska fortfarande kunna gå och hålla koll på läget.
Jag vill däremot belysa de fantastiska hundägare som tränar hund och som slutar i god tid, låter hunden återhämta sig och pushar inte hunden när den tydligt visar att nu är den nöjd och vill inte mer.
Listan kan göras lång, jag har bara nuddat ytan av vad vi gör mot våra hundar som är rent ut sagt respektlösa handlingar. Att lura sin hund, tränga sig på sin hund, ignorera sin hund och pusha sin hund över gränsen är några exempel på vad jag anser är brist på respekt, men också i flera fall ren oförståelse. Du kan älska din hund, men glöm inte att även respektera den!
Min hund är en så otroligt stor del av mitt universum, mina känslor projekterar jag ofta ut genom att visa kärlek mot min hund, eller officiellt på medier tjata om hur mycket jag älskar honom. Han är helt enkelt den som gör mig mest känslosam och jag känner mig mest 'mänsklig' när jag är med honom, i vardagen kan jag vara rätt känslokall. Respekten för hans zoner och viljor måste finnas där om jag vill att han ska lita på mig lika mycket som jag litar på honom.