Röntgenbilderna fick jag igår och jag förstår vad som menades mer nu med orsak när jag ser det med egna ögon. En del av mig känner ändå att den permanenta incisiven till vänster på röntgenbilderna nedan kanske kunde fått sitta kvar och fått plats som ensam tand, men den ser ut att växa lite snett också? Mjölktanden ser märklig ut och den ville jag ju också att de skulle dra så inga konstigheter där.
Nu har det som sagt gått några dagar (fem dagar för att vara mer korrekt) sedan ingreppet och tänderna på Hedda ser redan bättre ut. Hennes glugg är redan mindre och jag börjar inse vad veterinären menade med att ge bettet bästa möjliga chans. En stor lättnad är att Heddas hörntand i undre käken inte växer upp i tandköttet som jag misstänkte att den skulle göra, utan det har minsann börjat växa utåt, det ser inte lika tight ut längre! Så himla skönt.
Allt som allt känner jag efter den här upplevelsen att i framtiden ska jag vara ännu mer noggrann med att berätta för veterinärer att jag vill ha all information och saker som uppkommer i ingrepp direkt till mig. Inte via partner så jag får jaga upp veterinären, inte heller i efterhand så jag hinner bygga upp min ångest och oro för min pälskling. Jag vill ha prisförslag, raka och tydliga förklaringar samt information om läkemedel innan jag lämnar kliniken/sjukhuset. Jag vill att veterinärer ringer upp mig och förklarar samt ber om godkännande innan de gör någonting.
Kan inte påstå att jag är arg på veterinären, det var antagligen rätt val att dra båda tänderna och beslutet var antagligen tufft att ta, men kommunikation tho. Kommunikation är så viktigt. Koooommunnikation. Kan inte trycka på det enough känner jag. Hade den delen skötts hade mycket sluppits.