Klockan 9 släppte Maria in Ivanhoe i lägenheten och inte ett ljud kom från lille Hampe (som brukar reagera när dörren öppnas förstås) trots att han fick hälsa, skönt! När Maria stängt ytterdörren flög den lille papillonen upp i sängen likt Superman och vi gosade en timme tillsammans innan det var dags för Hampes morgonkiss.
Under dagen fick de små vila och tugga lammuskel samt en kort promenad, sen var det dags för Ivanhoe att åka hem igen då dopet inte höll på så pass länge som vi trott.
Det är verkligen fantastiskt hur dessa små fluff kan umgås så fint. Det är inte stressigt och massa lek utan de bara ÄR, de bara umgås avslappnat ihop som två gamla gubbar på ålderdomshemmet ungefär. ;) Likadant är det på promenaderna vi tar och det känns verkligen som att Hampe ser en trygghet att umgås med Ivanhoe. Det är en av de hundar han kan umgås med utan att gå upp helt i varv och få sheltiefnatt var och varannan sekund.
Hampe bestämde sig iallafall efter en stunds gosande med oss att lägga sig under mitt skrivbord och då fick Ivanhoe självklart syn på en gosig tröja som ramlat ner. Där var en mycket bra plats att ligga på tyckte han. ;) Hampe som annars blir tjurig på hundar som ska lägga sig nära (han är likt sin matte rätt mån om personligt space) lät Ivanhoe lägga sig lugnt och stilla jämte honom utan ens en suck.
Det värmer verkligen i mattes hjärta att se. De låg tillsammans på fällen också en stund men då blev Ivanhoe helt förnärmad när Hampe bestämde sig för att gosa med fällen och rulla runt. ;) Nä, då passar BIA-bädden bättre tyckte han. Så visst är det inte alltid Hampe som tycker andra stör. ;)